En av de tjänster som har möjliggjorts inom e-hälsa tack vare 2000-talets teknologi är telemedicin. Telemedicin kan betyda att man får vård via telefon, men det kan också betyda mycket mer än så. Förledet ”tele-” i ”telemedicin” kommer nämligen inte från ”telefon”, utan från det grekiska ordet tele, som betyder ’avlägsen’. Telemedicin innebär alltså att man får vård på distans. Termen används om situationer då man använder kommunikation och IT för att ge klinisk vård, vilket kan vara så enkelt som ett telefonsamtal, eller så komplicerat som att man använder satellitteknologi, videkonferensutrustning och obemannade robotar. Allt utefter vad situationen kräver: en patientkonsultation, en konsultation mellan två eller flera specialistläkare i olika länder, eller en fysisk behandling.1024px-Winn_Army_Community_Hospital_Pharmacy_Stays_Online_During_Power_Outage

Det finns flera föregångare till telemedicin, även om det som idag avses med termen inte har varit möjligt förrän på 2000-talet. Ett mycket tidigt exempel är de röksignaler som användes i afrikanska byar för att varna utomstående om att det fanns smittsamma sjukdomar i byn. Ett annat exempel är den tvåvägsradio som användes i Australien i början av 1900-talet för att människor som bodde i bushen skulle kunna kommunicera med de flygande doktorerna. Radion drevs av en dynamo och cykelpedaler.

Fördelarna med telemedicin är att patienter som bor i avlägsna områden och isolerade samhällen kan få tillgång till vård från specialister utan att behöva resa långa avstånd. Dagens teknologi tillåter till och med att man övervakar en patients hälsotillstånd via mobiltelefon, vilket gör att man till exempel kan skriva ut recept utan att faktiskt träffa patienten. Att kunna ställa diagnoser och i viss mån ge vård utan att ha fysisk kontakt med patienten är en stor fördel vid epidemier, smittsamma sjukdomar eller parasiter.

Det finns självklart även vissa nackdelar med telemedicin. Till exempel innebär det en stor kostnad att införskaffa och underhålla all den tekniska utrustning som behövs, och att träna all personal som ska använda utrustningen. Det innebär också mindre mänsklig kontakt mellan läkare och patient, vilket potentiellt kan leda till större felmarginaler vid diagnosticering. Trots det verkar de flesta anse att fördelarna överväger nackdelarna, eftersom man i Sverige och många andra länder satsar allt mer på e-hälsa.

Viss form av vård kan dock inte ges på distans. Det gäller till exempel rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi. För sådan vård måste man fortfarande söka sig till en fysisk vårdgivare. Det är dock viktigt att kontrollera att man vänder sig till en seriös aktör. Om du söker plastikkirurgi i Stockholm hittar du en sådan aktör på Plastikkirurgen.se.

Taggar